Josefin Hjörne i spetsen för de nya

tidningsdrottningarna

 

Josefin Hjörne, 27.  Lovisa Hamrin, 34. Victoria Svanberg, 38.

I dag relativt okända.

I morgon kan de vara tidningsdrottningar.

Riksmedia-Nytt har kartlagt arvsordningen i de stora tidningsfamiljerna.

Medan familjen Bengtsson i Falun håller på att sälja sitt imperium – Dalarnas Tidningar – vässar några andra stora tidningsfamiljer klorna.

Den stolta familjetraditionen, ofta fyra, fem generationer, ska bäras vidare av nästa generation. Och den är på ingång

Flera av de stora tidningsfamiljernas överhuvud har passerat pensionsåldern.

I Karlstad styr dock fortfarande Staffan Ander, 67, och lillebror Lars, 65, NWT. Äkta paret Stig Fredriksson, 68, och Christina Hamrin, 70, behåller järngreppet över Herenco i Jönköping och på Alingsås Tidning är Bengt Michelsen, 80, fortfarande vd.

I Göteborg har småbarnspappan Peter Hjörne, 55, lämnat utgivarskapet för Göteborgs-Posten även om han fortfarande är chefredaktör för tidningens opinionsavdelning, vice

ordförande i Stampenkoncernen och dessutom huvudägare.

 

Kvar i familjernas ägo

Tillsammans med Bonnier och Stenbeck är Ander, Hamrin/Fredriksson och Hjörne de stora tidningsfamiljerna i Sverige.

Och så ska det förbli. Att sälja finns inte i deras föreställningsvärld.

– Vi är överens om att ägandet ska fortsätta i familjen. Om vi sedan blir operativa på Göteborgs-Posten eller på annat ställe får framtiden utvisa, säger Josefin Hjörne, 27.

Hon är fjärde generationen Hjörne och har pekats ut som arvtagerskan i släkten. Tidigare i år blev hon den första i sin generation Hjörne som fick en styrelsepost. Inte i koncernbolaget Stampen utan i familjens hjärta, Göteborgs-Posten.

Efter en universitetsutbildning med ämnen som medie- och kommunikationskunskap, psykologi och statskunskap blev det journaliststudier. Först i Boston och sedan i Stockholm på Poppius Journalistskola innan hon praktiserade hos Amelia Adamo.

*Ska det här leda till toppen i Stampen?

– Någon sådan plan har jag inte haft. Var det leder får vi se.

*Men din pappa Peter kanske har det. Känner du ingen press att du måste ta över?

– Nej, det har jag aldrig gjort. Och det är jag verkligen glad för. Det blir sällan bra då. Det vet jag som läst och är intresserad av psykologi.

Josefin Hjörne betonar vikten av att bygga upp en egen karriär. Att ha något eget att falla tillbaka på. Hon säger att det inte går att lura någon att tro att hon fått styrelseposten i Göteborgs-Posten ”för att jag är så fantastiskt duktig”.

Nuvarande jobbet på rekryteringsföretaget Bohmans Nätverk har hon ”fått på egna meriter”.

– Det är viktigt för mig att jobba på min egen karriär och ha något eget. Något som ligger utanför den publicistiska verksamheten.

 

Ingen brådska i Karlstad

Lite drygt 20 mil från Göteborg bygger en annan potentiell tidningsdrottning upp en egen karriär – Victoria Svanberg. Hon är dotterdotter till Gustaf Ander och äger redan 25 procent av NWT. I över ett decennium jobbade hon på tidningen, bland annat som ekonomichef. Häromåret slutade hon och startade en egen konsultfirma. Parallellt med det är hon krönikör och styrelseledamot i NWT. Hon spås ta över efter Lars och Staffan Ander. Men det kan ta tid. En Ander brukar hålla greppet länge. En del hävdar att bröderna tog över först när pappa Gustaf dog, 88 år gammal, år 2000.

Att växa upp i en tidningsfamilj är speciellt, menar Josefin Hjörne. Redan vid frukostbordet blir man påmind.

– Jag kommer ihåg att brevlådan var sprängfylld med tidningar varje morgon. Man fick ta en stor påse för att hämta alla. Jag träffade ju aldrig Harry Hjörne, men han var närvarande genom alla historier. Så visst är det speciellt.

*Det verkar harmoniskt i familjen Hjörne. Blir det aldrig bråk om ägandet?

– Risken finns alltid. Men vi har lyckats undvika det. Jag hoppas och tror att vi slipper det framöver. För oss är långsiktighet, tradition och det goda företagandet viktigare än pengar och makt.

Enligt medieprofessor Karl-Erik Gustafsson har familjen Hjörne passerat den kritiska punkten. Den brukar inträffa tidigare.

– Det problematiska brukar vara det tredje skiftet. Sydsvenskan var ett sådant exempel. VLT och Dalarnas Tidningar är andra. Vid tredje skiftet är det ofta så många arvtagare och man är osams om vilka som ska få sitta vid köttgrytorna och vilka som inte ska få göra det.

 

Planerat i Alingsås

I familjen Michelsen, som startade Alingsås Tidning redan 1865, är det inga oklarheter om successionen. Vd Bengt Michelsen, 80, har redan planen klar. I många år har både hustrun

Ingrid och barnen, William, 47, och Charlotta, 50, jobbat på tidningen. Det tredje barnet Susanne, 52, arbetar snarare åt tidningen.

– Hon är gift och bor i Washington och är vår utrikeskorrespondent. Hon skriver uppskattade krönikor om det politiska livet i Washington. Hon är en mycket god stilist.

*Vem ska efterträda dig?

– Barnen äger 30 procent var. Men det är min son som kommer att bli verkställande direktör i bolaget.

*Har du skolat in barnen från start?

– Nja. Jag räknade med att jag skulle vara den sista mohikanen. Alla barnen är civilingenjörer och har alltså skaffat sig en utbildning som inte i första hand är inriktad på tidningsverksamhet. Men det är klart att de har vuxit upp med företaget. Vi bodde ju vägg i vägg.

*Hur länge ska du fortsätta som vd?

– Han dog med stövlarna på… Även om jag är kvar som vd i bolaget, överlåter jag allt mer på barnen.

 

Inte till salu

Bengt Michelsen är inte den ende tidningsägare som har svårt att släppa

ifrån sig makten. Helge Gustafzon, 73, har styrt Lysekils-Posten sedan han köpte den

1974. Några planer på att lämna över till andra familjemedlemmar har han inte.

– Jag håller på så länge jag tycker det är roligt. Den har gått bra i alla år och jag är stolt över att vi är landets enda riktiga eftermiddagstidning. Vi jagar nyheter fram till halv

tre–tre och trycker direkt efter det. Tidningen delas ut och börjar säljas vid fyra.

*Du kanske säljer tidningen i stället?

– Nej, den är inte till salu. Jag har naturligtvis fått mina propåer under åren. Men jag behåller den.

 

Olika skäl till att sälja

De tidningsfamiljer som säljer sitt företag kan göra det av olika skäl. Släktbråk är en orsak.

– Men det kan också vara precis tvärtom, att delägarna vill ha ut sin förmögenhet som annars är låst. Bengtsongruppen – Dalarnas Tidning – är ett typexempel. Ett ganska

välmående företag, där ingen i den nya genreration vill tar över, säger medieforskaren Staffan Sundin vid Nordicom vid Göteborgs universitet.

De tidningsfamiljer som lyckats behålla makten i sina företag har ofta tidigt slussat in den yngre generationen i branschen. Men för att kanske först flera decennier senare få ta över.

*Finns det några prinsess- eller prinsskolor?

– Nja, Josefin Hjörne ser nu ut att skolas in som efterträdare. Medieutbildning plus praktik på lite olika ställen. Lovisa Hamrin arbetade på Schibsted ett tag. Joen Bonnier, Carl Johans son, ringde mig från Bertelsmann en gång. Han hade fått i uppgift att kartlägga den svenska mediemarknaden, säger Staffan Sundin.

– Det är också så att man försöker få praktik från annat håll än det egna huset och skaffa sig kontaktnät. De brukar få följa med på lite mer allmänna möten hos Tidningsutgivarna också för att få lära sig och få kontakter.

Mikael Bergling och Fredrik Nejman, Riksmedia-Nytt, 2007-12-01

 

De har redan tagit över

Christina Stenbeck tog över 2002.

Jonas Bonnier tar över efter årsskiftet.

I två av de tyngsta tidningsfamiljerna är arvsskiftet redan klart. Nyss fyllda 25 fick Christina Stenbeck ta över mtg-koncernen när pappa Jan avled 2002. Bonnier frångår en tidigare princip när man gör Jonas Bonnier, 44, till koncernchef. Det är ett jobb som

tidigare var vikt för någon utanför familjen, senast Bengt Braun.

På styrelseordförandeposten sker det ingen förändring när Jonas Bonnier tar över efter årsskiftet. Carl Johan Bonnier fortsätter.

En av familjens nya stora påläggskalvar är Carl Johans son Joen, 30. Han har testat olika jobb i koncernen och tillhör sjunde generationen Bonnier

 

Slåss mot NWT

Sverige har en förhållandevis hög andel familjeägda dagstidningsföretag. Ungefär hälften av alla dagstidningar kontrolleras i dag av ett tiotal tidningsfamiljer.

Klar etta är Bonnier med flaggskeppet Dagens Nyheter som största tidning. Total dagstidningsupplaga för familjen är ungefär 1,4 miljoner.

Tvåa, när det gäller dagstidningar, kommer familjen Hjörne med 600 000 exemplar.

De tre andra stora är Stenbeck 470 000 exemplar, Ander, 250 000

exemplar, och Hamrin/Fredriksson, 130 000 exemplar.

Övriga tidningsfamiljer är: Sommelius (Helsingborgs Dagblad), Bengtsson (säljer just nu Dalarnas Tidningar) Ridderstad (Östgöta-Correspondenten), Michelsen (Alingsås Tidning), Gustafzon (Lysekils-Posten), Ingemarsson (Vimmerby-Tidning, styr via ekonomisk förening), Pers (minoritetsägare VLT).