Internet räddar annonsmarknaden

Den goda annonskonjunkturen håller i sig även under nästa år, tack vare nätet.

– Som annonsör vill man vara där kunderna är. Och kunderna är allt mer på nätet.

Alltså måste vi i ökande utsträckning vara där, säger Swedbanks privatmarknadschef

Björn Elfstrand.

Det satsas allt mer på medieköp. Under de senaste tio åren har reklamkakan vuxit med drygt tio miljarder kronor. I år spår Institutet för Reklam- och Mediestatistik (IRM), att ökningen stannar vid fem procent, vilket

betyder reklamköp för runt 32 miljarder kronor.

– En fortsatt tillväxt för internet håller mediemarknaden uppe 2008, säger Elisabeth Trotzig, vd för IRM,

som spår en ökning för mediekakan på 3,3 procent.

Internet beräknas svara för drygt 15 procent av mediekakan 2008, vilket för första gången gör den större än både tv och landsortspress i helårssiffror. Faller prognosen in betyder det att internetannonseringen gått från 2,6 miljarder kronor 2006 till 4,9 miljarder kronor 2008.

 

Branschen är positiv

IRM:s prognos om kraftigt ökad internetannonsering bekräftas av det

branschfolk som Riksmedia-Nytt talat med.

– Jag tror att prognoserna för nästa år är i försiktigaste laget. Även om konjunkturen försvagas är den underliggande trenden med ökat internetanvändande så stark att det lär driva på tillväxten. Stora grupper av annonsörer har fortfarande bara varit och nosat på nätet, säger Svenska Dagbladets medieanalytiker Martin Jönsson.

Även Södermanlands Nyheters annonschef Åke Hökby tror på kraftig ökad internetannonseringen:

– Det gäller för oss att vara med i de olika intäktsströmmarna. Bland annat bannerannonseringen, kataloger och sökordsmarknadsföring måste utvecklas i lokala tidningssajterna. Sökordsmarknadsföring utvecklas snabbt och omsätter i dag stora belopp som lokaltidningarna inte har någon del i idag.

Ett nyckelord i all annonsering stavas målgrupp. I framtiden kommer det att styra internetsajternas innehåll ännu mer, menar Gunilla Asker, marknads- och försäljningsdirektör på Svenska Dagbladet:

– Vikten av att kunna rikta sina budskap till en specifik målgrupp kommer få ännu större betydelse. Detta innebär att de sajter som kan vara mest relevanta för sin respektive målgrupp också kommer att få mest annonsering.

På konkurrenten, Dagens Nyheter, ser annonsdirektör Henrik Stangel,

en trend:

– Vi ser en tydlig efterfrågeskillnad mellan ”transaktionssidor” och ”varumärkessidor”. Transaktionssidor, exempelvis Aftonbladet och Expressen, tenderar att ha ett annonsinnehåll som är mer utbudsorienterat, fragmenterat och lägre prissatt. Tillväxten för dessa sidor kommer att vara avtagande. Varumärkessidor, till exempel Dagens Nyheter och Dagens Industri, och nischsidor kommer att sträva efter en renare miljö, mer varumärkesinriktad annonsering och en högre prisbild. Tillväxten för dessa webbsidor kommer att vara fortsatt mycket god.

 

”Problemen är i Stockholm”

Medvetna kunder gör att traditionell bannerannonsering kan få problem. Det menar i alla fall, William Easton, rektor för Berghs School of Communication i Stockholm.

– Även om bannern inte är död, så verkar den i varje fall vara dödsdömd. Bortsett från ett par år i början av 2000-talet har annonskonjunkturen gått uppåt sedan mitten av 1990-talet.

*Vad händer när annonskonjunkturen vänder neråt?

– Vikande konjunktur försämrar landsortstidningarnas resultat, men jag ser ingen större risk för nedläggningar. Problemen inom svensk dagspress är koncentrerade till Stockholm. Både DN och Svenskan är väldigt känsla för konjunkturen. Dessutom pågår det ett förödande gratistidningskrig, säger professor Karl-Erik Gustafsson.

Fredrik Nejman, Riksmedia-Nytt, 2007-12-01