En halv miljard kan inte ha fel

Varje dag köper fler än en halv miljard människor en dagstidning. Antalet läsare är mångdubbelt fler.

Talet om papperstidningens dödskamp är betydligt överdrivet.

Åtminstone globalt.

Som grafiken på nästa uppslag visar ökade upplagan för världens betalda dagstidningar med ett par procent 2006. Förra året låg den i stort sett stilla samtidigt som antalet gratistidningar ökade, enligt preliminär statistik.

Att den tryckta dagstidningen håller ställningen beror framför allt på Asien. Kina, Indien och Japan är världens tre största dagstidningsmarknader. På fjärde plats hamnar USA och på femte Tyskland. 2006 var fyra av de fem största tidningarna i världen asiatiska.

– Om det går bra eller dåligt för dagstidningen beror på vilket perspektiv man har. Globalt växer marknaden, mycket tack vare gratistidningarna. I USA däremot är det nästan nattsvart. Den senaste stora amerikanska mätningen visar på en upplageminskning på 3,6 procent under oktober 2007–mars 2008, jämfört med motsvarande period ett år tidigare. Av de större tidningarna är det bara två – USA Today och Wall Street Journal – som kan redovisa en mindre uppgång, säger Svenska Dagbladets medieanalytiker Martin Jönsson.

– Samtidigt finns det i USA en hel del mindre lokala och regionala tidningar som går bra ekonomiskt tack vare att de har utvecklat nya tjänster, till exempel olika webbtjänster.

*Varför minskar upplagorna i USA?

– Jag tror att man i stor utsträckning har tappat greppet om publiken. Tidningarna har varit alldeles för fokuserade på nyheter och papper.

 

Stark ställning i Sverige

Enligt Fredrik Rogberg, branschanalytiker på Tidningsutgivarna, är det inte alls säkert att det som pågår i USA kommer att sprida sig till Sverige.

– Vi har av tradition en exceptionellt stark morgonpress. Även om de prenumererade tidningarnas upplagor minskar, är dagstidningsläsningen konstant i Sverige. De svenska tidningshusen mår i dag bra och rustar sig för framtiden genom att investera i nya kanaler.

Att det är svårt att jämföra tidningsläsandet i Norden med övriga världen är en uppfattning som delas av professor Ulla Carlsson, chef för centret Nordicom vid Göteborgs universitet.

– I stora delar av världen, däribland USA, är mediemarknaden mycket mera klassbunden än i till exempel Sverige. Tidningsläsningen ligger dessutom på en betydligt lägre nivå. När nu medelklassen ökar i många länder, inte minst i Indien, leder det till att den för många människor exklusiva tidningen blir tillgänglig för fler och ökar i volym. Tidigare var den förbehållen de högre klasserna.

 

Nya medievanor

Det är inte bara tidningsläsningen som är ovanligt stor i de nordiska länderna. Internetanvändningen är högst i världen. Det sistnämna tack vare den relativa sociala

jämlikheten, konstaterade nyligen World Internet Institute i en rapport.

– Det är extra intressant att de som använder internet i stor utsträckning också använder andra medier. Bokläsningen till exempel, är extremt hög i Sverige och minskar inte, säger Ulla Carlsson.

– Men även om det tryckta ordet på intet sätt är uträknat står vi inför en radikalt annan mediekultur och andra medievanor än tidigare. Tidigare skaffade sig de flesta yngre människor som flyttat hemifrån en morgontidning när de fått barn och blivit etablerade i samhället, ungefär som deras föräldrar en gång gjorde. Så tenderar det inte att vara längre. I stället tar de med sig sina nya medievanor upp i åren.

Enligt World Editor’s Forums och nyhetsbyrån Reuters nyligen publicerade enkätundersökning Newsroom Barometer ser 85 procent av världens tidningsutgivare ljust på framtiden.

– Jag tror dock att det är stor risk att nästa lågkonjunktur leder till ökad utslagning och nedläggning av såväl gratistidningar som betalda tidningar. Samtidigt kommer vissa tidningar att klara sig väldigt bra, säger Martin Jönsson.

*Vilka?

– De som har lyckats anpassa sig till läsarbehoven.

Mikael Bergling

Första publicering: Riksmedia-Nytt, juni 2008.