Den sista kvällstidningen

 

Glöm Globen och Marieberg.

Sveriges enda riktiga kvällstidning finns på Rosviksgatan 9.

I Lysekil.

Klockan två på eftermiddagen råder det febril aktivitet i tidningshuset på Rosviksgatan fyra dagar i veckan. Det är en halvtimme till deadline och redaktionen vill gärna ha med så sena nyheter som möjligt.

– Vi kan få med saker fram till halv tre. Vid tre går pressarna igång, berättar Helge Gustafzon, chefredaktör på Lysekilsposten. Sedan 1974 äger och styr han Sveriges sista kvällstidning – Lysekilsposten.

Tidningen startade redan 1905 och har inte gjort sig känd som den som går i

bräschen för förändringar. När de traditionella kvällstidningarna

blev morgontidningar i början av 90-talet, fortsatte Lysekilsposten som vanligt. Och när tabloidvågen svepte in över Tidningssverige fortsatte Lysekilsposten som vanligt med broadsheet.

Svartvitt?  Javisst.

Valet att inte förändra har varit lyckosamt.

– Jag har aldrig funderat på att ändra utgivningstiden. Varför ändra på ett

vinnande lag? Och färg kräver stora investeringar i tryckeriet, säger Helge Gustafzon.

 

Inget ras här, inte

När kvällspressen och många morgontidningar tappar i upplaga, ligger Lysekilsposten stabilt på en upplaga på 3 500 med en liten höjning under sommarmånaderna. Då ökar lösnummerförsäljningen med minst 100 procent.

Från blygsamma 100 tidningar till 200–300.

– Lysekil är en sommarstad. Så många sommargäster köper tidningen, berättar Helge Gustafzon, som inte räds konkurrensen från andra tidningar. Den självklara konkurrenten i Lysekil är Bohusläningen. I Lysekils kommun med drygt 14 000 invånare är Bohusläningen vinnare med en hushållstäckning på 47 procent mot Lysekilsposten

med sina 38 procent. Men ser man till själva stan med sina drygt 7 000 invånare är fördelningen en annan.

– I stan är vi nog till och med lite större än Bohusläningen, säger Helge Gustafzon stolt.

 

Satsar bara på lokalt

Att LP är bättre i sin bevakning av Lysekil är självklart, menar Helge Gustafzon. Har man sju, åtta journalister mot Bohusläningens ensamme lokalredaktör är matchen vunnen på förhand.

– Vi är mer heltäckande på Lysekil än Bohusläningen. De bevakar en hel region.

Helge Gustafzons recept är att vara extremt lokal. Det är där det unika finns, menar han.

– De stora rikshändelserna får du höra eller se 10–15 gånger på radio och tv varje dag. Det finns ingen anledning för oss att ha med det. Hur vi än gör är vi både sämre och sist.

Distributionen gör också Lysekilsposten på sitt eget sätt. När tryckpressarna går varma kommer ett 50-tal skolungdomar ner till Rosviksgatan. De ser till att Lysekilsborna har sin tidning vid fyra halv fem.

– Den kommer lagom till eftermiddagskaffet. Det är perfekt, säger Helge Gustafzon.

Som landets ende riktige kvällstidningsredaktör har han inte undgått att se de klassiska kvällstidningarna rasa.

*Varför är kvällspressen i kris?

– Man har fått en väldigt tuff konkurrens från gratistidningarna. Metro, Punkt se och City.

*Metro finns i Uddevalla, men inte i Lysekil. Om den kommer till Lysekil knäcker den er då?

– Nej, jag räds inte Metro. Dom har ju inte en enda lokal nyhet.

I det stiliga tegelprydda tidningshuset i Södra Hamnen trycks även Lysekilspostens systertidning – Stenungsunds- Posten. Den kommer också fyra dagar i veckan och ökade sin upplaga med 100 exemplar till 2 100 ifjol. Tillsammans får de två tidningarna ett årligt presstöd på närmare fem miljoner kronor.

*Skulle Lysekilsposten överleva utan presstödet?

– Nej, inte i dess nuvarande form. Skulle det försvinna skulle vi få göra en hel del förändringar, säger Helge Gustafzon.

Fredrik Nejman, Riksmedia-Nytt 2008-03-01

 

Fakta Enda riktiga kvällstidningen

Namn: Lysekilsposten.

Upplaga: 3 500 (TS 2007).

Hushållstäckning: 37 procent i Lysekils kommun. Högre i själva stan, 47 procent i Lysekils församling.

Utkommer: Måndag, onsdag, torsdag och fredag.

Presstöd: Tre miljoner kronor per år.

Ägare: Chefredaktören Helge Gustafzon, som också äger Stenungsunds-Posten.

Format: Broadsheet, max 16 sidor svartvitt. 8-sidig tv-bilaga i tabloid en gång i veckan.

Politisk tendens: Opolitisk, utan ledare. ”Men i grunden en gammal högertidning”, säger Helge Gustafzon.

 

Den klassiska kvällstidningsjournalistiken har slagit igenom i dagspress, tv och andra medier. En orsak är att gamla kvällstidningsjournalister i dag finns på många tunga poster i Mediesverige. Här är några:

Från Aftonbladet

Lena K Samuelsson, chefredaktör Svenska Dagbladet.

Thorbjörn Larsson, chefredaktör Dagens Nyheter.

Annika Creutzer, chefredaktör Privata Affärer.

Arne Höök, redaktionschef Dala-Demokraten.

Amelia Adamo, publisher Amelia.

Malou von Sivers, programledare TV 4.

Anna Wästberg, redaktör för Aktuellt, SVT.

 

Från Expressen

Maria Schottenius, kulturchef, Dagens Nyheter.

Cecilia Bodström, kanalchef P1, SR.

Anders Ahlberg, chefredaktör Medievärlden.

Ingvar Näslund, publisher vk.se.

Olle Eriksson, chefredaktör Land Lantbruk.

Michael Jonsson, chefredaktör Motor.

Ann Fredlund, chefredaktör Amelia.

Robert Aschberg, styrelseordförande Strix.

Anders Knave, programchef Viasat.

Hans Pekkari, sportchef TV4.

Albert Svanberg, sportchef SVT.

Gunilla Herlitz, chefredaktör Dagens Industri.

 

Från GT

Nils Hansson, chef Uppdrag Granskning, SVT.

Jonathan Falck, chefredaktör Göteborgs-Posten.

Elisabeth Bäck, chefredaktör, VLT.

 

Från Kvällsposten

Sverker Emanuelsson, chefredaktör Hallandsposten.

Helena Blendberg, redaktionschef Ystads Allehanda.