Här är svenska terroristernas ”folkfängelse”

 

De skulle bli en svensk motsvarighet till Baader-Meinhofligan.

De rånade banker, sprängde bomber och planerade att kidnappa politikern Anna-Greta Leijon.

I dag är flera av de svenska terroristerna framgångsrika läkare, forskare och företagare.

 

Torsdagen den 31 mars 1977 sitter 26-årige Norbert Kröcher på krogen Gyllene Prag vid Mosebacke torg i Stockholm och dricker öl. Klockan 22.56 går han nedför Urvädersgränd i riktning mot Slussen – skuggad av säkerhetspolisens spanare. Fyra minuter senare riktar de sina vapen mot Kröcher. Tysken är beväpnad med en 9 mm Walther-pistol som är laddad med åtta patroner och han är inställd på att skjuta sig fri om det behövs – men hinner aldrig använda vapnet.

Som signal om att allt har gått enligt planerna skickar spanarna ut kodorden ”Ebba grön” i polisradion. (”Ebba” är säkerhetspolisens kodnamn på Kröcher och operationen kallas ”Ebba röd”.)

Gripandet följs av en razzia på flera platser i Stockholm. Iförda skottsäkra västar och med laddade automatvapen sparkar poliser in dörrar och sliter nakna kroppar ur sängar.

Det är slutet på västtysken Norbert Kröchers försök att bygga upp en svensk terroristgrupp efter mönster från Röda Armé-fraktionen, mer känd som Baader-Meinhof-ligan.

– Det kom som en chock. Polisen grep urskiljningslöst. Många hade aldrig ens sett Kröcher, säger en av de inblandade svenskarna som senare dömdes till fängelse.

 

”Haschrebellernas centralråd”

Kröcher var efterlyst i Västtyskland för bankrån. Han var med i vänsterextrema kretsar och hade bildat ”De kringströvande haschrebellernas centralråd”. I Sverige drar han till sig unga människor som drömmer om revolution och äventyr.

Kröcher visar dem hur de ska använda vapen och sprängdeg. Både i praktiken och i teorin.

Som ”kurslitteratur” använder han sin egen terroristbibel, en 170-sidig skrift som delvis byggde på svenska försvarets standardverk Soldaten i Fält och Anarkistens kokbok.

Redan sommaren 1973 inleder han sin revolutionära bana i Sverige genom att råna en bank i Stockholmsförorten Bandhagen. Rånet följs av flera uppmärksammade aktioner, bankrån och ett par misslyckade bombdåd. Men gruppen har större planer. De har sett ut ett antal strategiska mål för bombdåd i Stockholm, bland annat Expressen och synagogan vid Berzelii park.

 

”Operation Leo”

Mest omskrivna blir de långt framskridna planerna på att kidnappa förra invandrarministern Anna-Greta Leijon (s), i det som kallas ”Operation Leo”. Leijon var ansvarig för utvisningen av de västtyska terrorister i ”Socialistiska patientkollektivet” (senare en del av Röda Arméfraktionen) som ockuperade den västtyska ambassaden i Stockholm i april 1975.

Ockupationen, som slutar med att fyra personer får sätta livet till, skildras i aktuella långfilmen ”Der Baader Meinhof Komplex”.

För att hylla en av terroristerna som dött på sjukhus efter dådet kallar Kröcher sin grupp ”Kommando Siegfried Hausner”.

De svenska terroristerna har tillverkat en låda där Anna-Greta Leijon ska låsas in, för att forslas till ”Folkets fängelse” på Katarina Bangata 55 i Stockholm.

Allt är planerat i detalj. De har tagit fram noggranna kartor med tidsschema för transportvägen från Leijons hem i Kallhäll till fängelsekällaren på Södermalm.

Den berömda lådan, som i dag finns på Polismuseet i Stockholm, skulle transporteras med båt och bil.

 

Filmades vid bostaden

Kröcher och hans kumpaner har också filmat Anna-Greta Leijon vid ett par tillfällen, både vid bostaden och under ett valmöte i Södertälje. Filmerna, kartorna, anteckningarna och planerna hittas vid polisens razzia.

För att släppa Leijon tänker de kräva en miljon dollar samt att åtta terrorister som sitter fängslade i Västtyskland ska friges. Terroristerna ska under spektakulära former föras med flyg till Arlanda.

I planen ingår också krav på att Sveriges Television ska direktsända frigivningen. SVT ska också tvingas visa ”Katharina Blums förlorade heder” om tidningen Bild-Zeitung och filmen ”Etat de siège” om Tupamaros-gerillan i Uruguay.

Varför ville ni kidnappa Anna-Greta Leijon?

–Först diskuterade vi en flygplanskapning, men sedan resonerade vi och trodde det var mer effektivt att kidnappa Leijon, säger en av de svenskar som var med.

I dag, mer än 30 år senare, är händelserna i mitten av 1970-talet ett trauma för de inblandade. Många har gjort framgångsrika karriärer och har prestigefyllda jobb. I gruppen finns bland annat en professor i ekonomi, en överläkare vid ett av Sveriges största sjukhus, en vd på ett byggföretag, en biträdande professor samhällsvetenskap och en doktor i idéhistoria.

 

Slänger på luren

Få är intresserade av att prata om sitt förflutna. Flera slänger på luren när vi ringer upp. Men en som var med vid bombattentatet utanför McDonald’s på Sveavägen berättar:

–Självklart har jag ångrat det här många gånger.

Varför var du med?

–Mycket handlade om tidsandan, även om jag inte var speciellt politiskt intresserad. Jag träffade Kröcher några gånger och tyckte att han var en underlig figur. Jag minns hela dådet mot McDonald’s som en fyllegrej.

Medan Sverige aldrig fick någon terroristgrupp värd namnet växte liknande grupper sig starka på kontinenten.

Håkan Arvidsson, lektor i historia vid Roskilde universitet, och en av de ledande svenska vänsteraktivisterna på 60- och 70-talen har en förklaring:

–Sverige är en av de mest lyckade kompromisserna när det gäller moderniseringen av ett samhälle. I det sammanhanget har den svenska förhandlingskulturen haft stor betydelse.

Den svenska staten har inte agerat repressivt, med undantag för Ådalen 1931, som dessutom var ett misstag.

– I många andra länder har generation efter generation vuxit upp under enormt hårda politiska konflikter där inga kompromisser tycks ha varit möjliga.

 

Baader gömde sig i Lund

Han Håkan Arvidsson säger att i stort sett alla inom den svenska 70-talsvänstern var negativa till terrorism. Det hindrade dock inte att en av 70-talsterrorismens portalgestalter, Andreas Baader, kunde gömma sig i Sverige på flykt från västtysk polis.

– Jag vet att han åtminstone ett par gånger bodde hos kamrater i Lund när han var på rymmen. Det fanns människor i Sverige som var beredda att upplåta bostäder åt dem.

Det finns många teorier om vad som får unga människor att ansluta sig till terroristgrupper.  En del teorier handlar om människor med psykiska problem som mer eller mindre hjärntvättas.

–Så enkelt är det inte, säger Peter Åkerbäck, sektexpert och forskare i religionshistoria vid Stockholms Universitet.

–Att prata om hjärntvätt är att vilja skylla på andra. Och forskning visar att det sällan är personer med psykiska problem. Det funkar inte att ha personer med psykiska problem om man ska följa en grupps normer och värderingar.

Vilka dras till terroristgrupper?

– Det är ofta personer som funderat över livet och tillvaron och kommit till en punkt när de inte nöjer sig med att bara konstatera. De vill agera. Här är mekanismen samma för religiösa och politiska sekter. Om vi inte gör så här nu så kommer jorden att gå under eller så kommer revolutionen inte igång om det handlar om politik.

 

”Förstod inte vad som pågick”

Anna-Greta Leijon själv misstänker att flera av de som var inblandade inte riktigt förstod vad som pågick.

– En del tyckte kanske att det var häftigt att vara med om något sådant här, medan andra inte riktigt förstod hur långt den inre kärnan tänkte gå.

Leijon har aldrig varit intresserad av att ta reda på vilka personerna var som skulle kidnappa henne. Än mindre vad de gör idag.

– Jag vill inte gå runt och vara misstänksam, känna hämndkänslor eller vara rädd. Polisen klarade ut det här. De blev dömda. Det räcker för mig. Rädslan om hämnd efter ambassaddramat fanns, berättade hon om i en intervju häromåret:

– När jag fick information om Kröcher och hans planer förstod jag att det var ett verkligt hot. De hade förberett sig och tänkte verkligen göra saker och ting.

– Jag är oerhört lättad över att polisen fick ett tips så att den kunde nysta upp det. Det gick några dagar innan polisen kunde slå till. Under de dagarna mådde jag urdålig, fungerade knappt. Jag fick inte säga något till någon. Det var jättejobbigt.

MIKAEL BERGLING

FREDRIK NEJMAN

Första publicering: Expressen, november 2008

 

Fakta:

Så gick det för de svenska ”terroristerna”

*Man, 24. Betraktad som den svenske huvudmannen, den som hade hyrt ”fängelselokalen” på Katarina Bangata. Dömd till fängelse i 4,5 år för bland annat förberedelse till människorov, grov stöld och förberedelse. I dag fil lic och studierektor.

*Kvinna, 21. Dömd till tre års fängelse för bland annat förberedelse till människorov, grov stöld och försök till allmänfarlig ödeläggelse. Doktorerade vid ett av landets främsta universitet 2005, där hon också är universitetslektor. ”Jag vill inte prata om det här. Men jag funderar på att skriva en bok.”

*Kvinna, 20. Dömd till två års fängelse för bland annat förberedelse till människorov, förberedelse till grovt rån och häleri. I dag biträdande professor och forskare vid ett universitet.

*Man, 29. Dömd till dagsböter för underlåtelse att avslöja grov skadegörelse. I dag forskningsingenjör.

*Man, 32. Dömd till tre månaders fängelse för snatteri och förberedelse till grovt rån. I dag professor i företagsekonomi.

*Kvinna, 31. Dömd till två års fångelse för rån av Handelsbanken i Bandhagen, tillgrepp av fortskaffningsmedel och häleri. Då journalist på en av de stora Stockholmstidningarna. I dag förtidspensionär. ”De här åren förstörde mitt liv. Jag är ensam och har inga barn. Min olycka var att jag en gång träffade Norbert Kröcher.”

*Kvinna, 37. Dömd till dagsböter för snatteri. Pensionerad gymnasielärare.

*Man, 36. Dömd till sex månaders fängelse för förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse. I dag jurist.

*Man, 30. Dömd till villkorlig dom för brott mot lagen om explosiva och brandfarliga varor. I dag vd för ett byggföretag. ”Jag har lagt det här bakom mig.”

*Kvinna, 30. Då misstänkt för bla förberedelse till människorov. I dag skådespelare

och teaterledare. Man, 22. Då misstänkt för grov stöld. I dag fysiker.

*Man, 24. Då misstänkt för bland annat grov stöld. Driver i dag en livsmedelsbutik. ”Vill inte prata om det här.”

*Kvinna, 21. Då misstänkt för bland annat förberedelse till människorov. I dag medicine doktor och överläkare. Man, 25. Då misstänkt för allmänfarlig ödeläggelse. I dag it-tekniker. ”Själv var jag inte speciellt intresserad av politik. Men självklart har jag ångrat det här djupt och det har varit en belastning när jag sökt skyddsklassade jobb.”

*Kvinna, 21. Då misstänkt för grov allmänfarlig ödeläggelse. I dag lärare.

*Kvinna, 21. Då misstänkt för grov stöld. I dag fil dr och forskare i företagsekonomi.

 

Fakta:

*Leijon skulle avrättas om kraven inte uppfyllde.

*Idén att kidnappa förra invandrarministern Anna-Greta Leijon (s) väcktes redan efter utvisningarna av terrorister som ockuperat västtyska ambassaden i Stockholm 1975. Planen var att byta Leijon mot en miljon dollar och åtta fängslade terrorister.

*Vårvintern 1977 intensifierades bevakningen av Leijon. Hennes bostad och resväg fotograferades, hennes familj och vanor kartlades. Själva kidnappningen skulle utföras av utländska ligamedlemmar: Norbert Kröcher, tysken Manfred Adomeit, engelsmannen Allan Hunter och mexikanen Armando Gonzales-Carillo.

*En plan var att slå till när Anna-Greta Leijon färdades från ett möte i Södertälje till Stockholm. Ett säkrare alternativ var att kidnappa henne vid bostaden i Kallhäll två mil norr om Stockholm.

*Eventuella livvakter skulle skjutas och förföljare försenas av rökbomber och spanska ryttare. Leijon skulle sövas ned och transporteras i bil 15 km till en väntande båt vid Bergshamns brygga i Hässelby. Leijon skulle placeras i en specialbyggd låda och fraktas till en brygga vid Eriksdalslunden på Södermalm. En bil skulle sedan köra lådan via Rutger Fuchsgatan och Ringvägen till innergården på Katarina Bangata 55. Där låg lokalen som internt kallades VG, efter tyskans Volksgefängnis (folkfängelse).

*Kröcher hade tänkt att lösensumman skulle överlämnas i en Citroën som parkerats på Skeppargatan med förborrat hål i bagageluckan. Någon i ligan skulle ligga gömd i avloppsbrunnen under bilen, ta av locket, sticka upp handen efter pengarna och försvinna i avloppssystemet. Den apterade bilen skulle därefter sprängas.

*Under ett möte diskuterade gruppen vad som skulle ske om kidnappningen lyckades, men myndigheterna vägrade att gå med på villkoren. Kröcher ansåg att man då skulle skjuta Anna- Greta Leijon. Flera av svenskarna började då få kalla fötter.