Strida över hela världen

Om några veckor ska EU:s nordiska snabbinsatsstyrka under svenska ledning vara beredd att sättas in i krigs- och konflikthärdar över stora delar av världen.
-Vi ska kunna klara allt från mjuka humanitär insatser till svåra väpnade konflikter, säger brigadgeneral Karl Engelbrektson.

Det är han som på plats ska leda stridsgruppen – vars officiella namn är Nordic Battlegroup (NBG) - några dagar efter att EU har beslutat att den ska sättas in.
Var insatsen kommer att äga rum – om det blir någon - är ännu oklart, även om en krishärd i Afrika tillhör ett av de mer troliga alternativen.
-Vi har fått riktiga planeringsuppgifter för olika områden som är av intresse för oss att förbereda oss på och inhämta kunskaper om. Vilka områdena är kan jag dock inte avslöja, säger Karl Engelbrektson som är född i Falkenberg, uppvuxen i Bohuslän, varit bataljonschef på Gotland och i Kosovo och arbetat både i försvarsdepartementet och Högkvarteret.
Han berättar att han och övriga i förbandet fått ett 15-tal sprutor.
-Det innebär att vi idag är medicinerade för att i princip kunna åka vart som helst i världen.
*Vad ska ni göra om ni skickas ut?
-Vi ska kunna hantera allt från mjuka humanitär insatser till svårare konflikter där det finns stridande parter.
*Förbandet består av 2 800 personer. Det innebär att det inte får vara allt för stora konflikter?
-Nja, även vid större konflikter måste någon alltid vara först på plats. Vår uppgift kan då till exempel bli att ta en hamn eller säkra en flygplats för att underlätta för andra förband att komma in.
*När Sverige tidigare skickat soldater utomlands har det i god tid stått klart vart förbandet ska åka. Hur kan ni förbereda er för något som ni inte riktigt vet vad det är?
-Det här är ett förband, en expeditionskår, som ska kunna förflyttas snabbt över stora ytor till okända platser. Det måste därför vara naturligt för oss att hantera det okända. Grunden för det är samträning och att man litar på sig själv, sina kamrater och det förband man ingår i.
-Oavsett var konflikterna är någonstans i världen, är det alltid är människor som har konflikter. Människor verkar och har sina konflikter på marken. Därför behövs det alltid en stor markkomponent i sådana här styrkor. För att snabbt transportera sig över stora ytor behövs det lufttransporter. För att flygplanen ska kunna landa krävs det att förmåga att upprätta en flygplats. Om det är kris i ett område är det naturligtvis ingen flygplats i närheten som fungerar. Grundfunktionerna är alltså desamma och styrs inte av vart vi ska åka.
*Men ni kan till exempel inte ha tolkar förberedda för alla språk?
-Nej, men det har vi metoder och planer för hur vi ska kunna hantera. Det gäller till exempel att så snabbt som möjligt säkerhetsmässigt screena möjliga tolkar för att se vilka det går att lita på.
-Jag tror att måste vara bekväm med att man inte har alla svar utan att man får lösa problemen efterhand som de uppstår. Jag tycker dessutom att det är tjusningen med det här jobbet och en fantastisk utmaning.
Soldaterna i den svenska delen av den nordiska snabbinsatsstyrkan är i genomsnitt 26 år gamla, vilket innebär att de i genomsnitt är 1,5 år yngre än de soldater som Sverige brukar skicka ut på internationella uppdrag.
Blott fem procent är kvinnor.
-Kombinationen av gamla och unga är mycket bra. Det måste vara med några som vet när man ska vara rädd och när man inte behöver vara rädd. Det är också alltid bara att ha med någon mamma eller pappa i gruppen. Men det måste alltid vara några som är ute för första gången, annars kommer vi att självdö.
-Det är dock alldeles för få kvinnor i förbandet vilket bland mycket annat är en klar operativ nackdel.
*Varför är det så få kvinnor?
-Det beror på den låga andelen kvinnor i försvaret som helhet. Vi måste jobba mycket mer med detta.
*Hur kommer svenska folket att reagera om svenska soldater dödas under uppdrag för NBG?
-Jag vet inte hur robust samhället är. Reaktionen beror säkert på hur många det är som omkommer och hur omständigheterna ser ut.
*Vilken betydelse har uppdragets art?
-Jag tror att vi med gott samvete kan luta oss tillbaka och konstatera att de insatser vi gör, de gör vi för det goda.
*Pratar ni om detta i förbanden?
-Ja, det diskuteras. På alla förband erbjuds soldaterna dessutom praktisk hjälp i hur man skriver bland annat testamente.
*Är du rädd?
-Jag ser med allvar på uppdraget och reflekterar över det. Jag försöker även få andra att göra det. Det gäller att ha en inre moralisk kompass och förstå vad som är rätt och fel även när de situationer vi hamnar i är otydliga.
-Jag tror att det är viktigt att kunna falla tillbaka på en genomarbetet tanke. Varför väljer jag att vara soldat i en svår miljö?
*Varför gör du det?
-Jag anser att jag kan bidra till något gott. Diskuterar du seriöst med soldaterna så för de fram liknande åsikter, man tycker att man kan göra skillnad. Sedan finns det självklart många som även tycker att detta är ett stort äventyr. Det gör inget. Det viktigaste är att de har tagit ett genomtänkt ställningstagande.
Den nordiska snabbinsatsstyrkan består av cirka 2 800 soldater samt en mängd utrustning. Under hösten har de olika delarna samtränats.
-Förberedelsearbetet har gått mycket bra. För två år sedan var det inte ens definierat på EU-nivå vad en sådan här stridsgrupp egentligen är för något och nu är vi här, säger Karl Engelbrektson med stolthet i rösten.
Han berättar att den nordiska insatsstyrkan kan liknas vid en miniatyrversion av det svenska försvaret.
-Den innehåller allt från stridsflyg till helikopter, artilleri, signalspaning ledning och infanteri. Vi har jägare av olika sorter som kan infiltrera och uppträda både hemligt och öppet. Ja, det mesta.
*Vad är svårast? Samordningen mellan de olika delarna?
-Det är en av utmaningarna. Logistik och samordning är alltid en jättestor utmaning när flera länder är med, inte minst om man ska långt bort på kort tid.
*Vad innebär NBG för det svenska försvaret?
-Det är första gången den svenska Försvarsmakten – åtminstone i en sådan här lång planeringsfas – leder andra länder. NBG fungerar också som en reformmotor för Försvarsmakten. Vi har till exempel fått förmånen att kontraktsanställa soldater i upp till två år, vilket innebär att vi idag har en liten professionell styrka. Arbetet med NBG har också drivit fram ny materielutvecklingen, nytt sambandskoncept och utvecklat underrättelsetjänsten.
Mikael Bergling, Säkerhetspolitik, 2007-12-27